MammaMaajzan

en början på en förlossningsberättelse :)
gör den ganska kort , ska försöka iaf annars kommer fortsättningen i ett annat inlägg :)

vet inte riktigt vars jag ska börja men jag börjar väl med lördag den 8maj (beräknade datumet) men ingen bebis kom. Jag skulle vara fet föralltid!
Hela veckan gick och jag väntade på att bebis skulle komma ut.

Fredag den 14 Maj kände jag mig lite spänd i magen och hade ont lite till och från.
trodde det bara var "gaser" haha så sa inget till gubben för jag ville inte ge falska förhoppningar.

Vi for och handlade på konsum och for och hyrde film och jag sa till gubben att jag har som lite ont ibland , som värkar brukar vara med att jag tror nog inte att de är nå på gång, för vi ville ju inte hoppas i onödan.

Vi lagade middag och käkde :)  sen på kvällen skulle vi se film och moa hade gått och lagt sig.
under filmen hade jag väldigt ont och det blev oftare och oftare men än så länge kunde jag härda ut och vi trodde inte att de va nå på gång ändå. (dum som vi var)

Bestämde oss för att ta ett bad, så emil gick och spolade upp badet och jag skulle pissa.
Slemproppen hade gått så blev inge bad och jag ringde förlossningen.
hon sa att de var slemproppen som gått och om jag fick väldigt ont skulle jag komma in.

vi väckte moa och ringde till mamma och gick med henne dit ifall att de skulle vara så att vi skulle åka in i natt.
Så lika bra att väcka hon på kvällen då än på natten.

Efter vi hade lämna moa så bestämde vi oss för att ta en biltur , så vi körde runt for och kollade i kallax och värkarna blev ännu mer onda.

när vi kom hem igen hade jag väldigt ont och ringde förlossningen och åkte in för att kolla läget, om jag hade börja öppna mig och så.

gjorde en ctg kurva och kollade hur öppen jag var 2 cm ! dra åt helvete med värkar hela dagen typ!
Barnmorskan frågade om jag ville ha panodil och stanna kvar och bada eller om jag ville ha nå så jag kunde sova och fara hem ett tag.
vi åkte hem..  utan sömnmedel. haha
dra åt helvete med panodil, Vem kan vara så dum och tro att de ska hjälpa mot den smärtan man har när man har värkar? har det hjälpt någon? skulle inte tro det.

när vi kom hem hade jag jääääääävligt ont men vi la oss i sängen och tänkte försöka sova men fyfan.
Nu hade jag så ont så jag ville bara gråta, jag grät ..

Emil tyckte att jag skulle gå i badet ett tag.
Jag badade och de hjälpte lite , men jag tror att han la mig i badet för att han skulle få en lugn stund och slappa på soffan. haha

när jag hade badat klart så var smärtan förjävlig och jag ringde till förlossningen och sa att jag hade så ont så jag visste inte vad jag skulle göra ..  hon tyckte vi skulle komma in.

vi åkte in och klockan var kanske runt 4 tiden .. om jag inte minns fel.
när vi kom in fick vi först gå till ett undersökningsrum men jag hade så ont så hon frågade om jag ville la lustgas, JAAAAAA!!!!!!!! vi gick till ett förlossningsrum i stället.

Jag fick lustgas och en barnmorska kom in och ibland och kollade på kurvan ..
Dom bytte av barnmorskor och en hade med sig en undersköterska som jag inte alls tyckte om !
Dom sattde nål i handen utan att berätta varför, jag kunde som tur var fråga mellan värkarna .
Dom kom in med saft till mig och ett gå bord.

Jag ville gå och pissa men dom kopplade inte bort mig från ctg apparaten utan jag fick ta med hela allt nästan, dom bara snurrade de runt mig. haha  knäppskallar!!!

tillslut spydde jag av smärta.
Dom frågade om jag ville ha ryggbedöving , ALDRIG!  man måste ligga stilla och de visste jag att jag inte kunde.
dom frågade om sterila kvaddlar, vilket skämt. jag tog det.  Dom sterila kvaddlarna gjorde med ont än hela förlossningen kan jag säga, det är en riktig bluff med dom där kvaddlarna.

Emil strykte mig på ryggen och andades med mig och skrattade åt mig .
Idag kan vi skratta åt det men då var de bara han som tyckte de var roligt att se mig gå runt i nattskorta och andas.

typ 9 cm vattnet hade inte gått ännu , väntade lite och sen tog dom hål på hinnan !
ÄNTLIGEN !!!!

Jag andades lustgas så halva ansiktet var förlamat och jag glömde helt bort att andas , allt var en dimma och jag var helt borta!!!

sen kom lille leo ut och det kan jag säga var en lättnad !


kortfattad berättelse.